Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
 
Den sexåriga ridponnyn som KG träffar för första gången har gått gångartsfinal både som fyra-, fem- och sexåring. Ponnyn har tömkörts lite grann förut och under hösten har han tävlat LA dressyr. KG visar att däckeln går att anpassa så att den även passar ponnyer, genom att gjorden under magen går att byta till en kortare.
På den här ponnyn låter KG yttertömmen gå genom mellanringen. På insidan går tömmen från gjorden, genom bettringen och till handen. KG passar på att ge lite teori:
- Man ska ha ett utgångsläge som blir så naturligt för hästen som möjligt, mot hur den är byggd. Har den lågt ansatt hals får man ha den lite lägre inspänd. Är halsen högt ansatt kan hästen ha lite högre inspänning.
- Sedan bör du sätta skydd på benen. Det är inte lika viktigt på en treåring utan skor, men när hästen väl har skor ska den ha lindor eller skydd. Givetvis kan man ha galoscher på dem också...   
 
Får rasta av sig
Ponnyn är vaken och sätter full fart från början.
- Han gillar att visa upp sig! Jag låter honom trava runt tills han har rastat av sig och gör inte så mycket i början. Sedan vill jag få honom att acceptera handen lite mer, att ta mer stöd, förklarar KG.
Ponnyn får först gå relativt nära KG, på en lite mindre volt.
- Det beror på att han går lite in mot mig, inte ut på yttertömmen. Jag vill känna att jag kan påverka honom utåt. Så småningom kommer jag att flytta hästen ut på ett större spår, berättar han.
 
Ska följa yttertömmen
Efter en stund spänner KG om ponnyn så att yttertömmen bli dubbelverkande (från gjorden, genom bettringen, tillbaka till en högre ring på gjorden och sedan till handen). Detta för att få ponnyn lite lydigare.
- Jag vill att han ska flytta sig utåt för yttertömmen när jag går mot honom.
För att kunna rama in ponnyn lite bättre tömkör KG i ett hörn. Efter hand får ponnyn mer och mer töm.
- Han är lite rymningsbenägen, skrattar KG.
Med det menar han att hästen släpper kontakten lite för mycket i handen. Han skulle vilja att den var stadigare i kontakten och följde med tömmarna utåt, samt accepterade innertömmen som vändande.
I galoppen får ponnyn först gå fram i lite högre tempo för att hitta tretakten och sin balans. Så småningom möter KG upp med yttertömmen.
- Är man sex år ska man kunna korta sin galopp lite mer, säger han.    
På slutet blir det riktigt bra och KG flyttar bland annat ponnyn sidvärts.
- Det här var en känslig men väldigt fin häst!
 
Godkänd hingst
Kvällens sista häst är den godkända hingsten Algot 1182, som är efter Cardento och rids av Svante Johansson.
- Den här dömde jag i treårsfinalen i löshoppning, berättar KG.
Han passar på att berömma Cardento-blodet, hingsten har gett fantastiskt många fina hoppavkommor. Om Algot är tömkörd innan vet inte Svantes sambo Nina Sturesson, eftersom han är ny i stallet.
- Här kan man se att det är en ganska välskolad häst, han tycker om att söka sig framåt-nedåt. Då hittar hästen automatiskt sin takt, vilket är positivt.
Eftersom detta är en äldre häst har KG redan från början satt tömmarna dubbelverkande på båda sidor, för att få tömkörningen så effektiv som möjligt.
- Jag har oftast tömmarna så här på äldre hästar. Men du måste kunna ge efter snabbt!
 
Galopperar väldigt bra
- Här ser vi att den här hästen har en bärig, stor galopp med ordentligt påskjut bak. Och så har han väldigt fina knoppar! säger KG efter en stunds galopparbete.
Eftersom galoppen är bättre än traven använder han galoppen för att förbättra hästens travkvalitet. Han tar in Algot på en lite mindre volt, låter honom galoppera med kortare språng där och släpper sedan ut honom på ett större spår men med bibehållen, kort galopp. Efter galopparbetet travar Algot mycket bättre, med mer påskjut. Den omtalade halsmuskeln har dessutom lagt sig tillrätta som en ostbåge i toppen på halsen.

  

Bilderna tillhörde annonsen.

//Carro