Skulle skritta ut o kanske trava lite en sväng innan jag gick in o red i paddocken idag med Ninja, hon hade myror i benen redan i stallet, och när jag satt upp var hon överallt.. Sådan är hon ibland när hon har lite för mycket energi men de lättaste är bara o rida vidare så tröttnar hon efter en stund.. När jag skrittat en stund lugnade hon sig, TRODDE jag.... Stannade för o släppa förbi 2 bilar, bil 1 gick bra.. Bil 2 gick också bra egentligen, bara att när den åkt förbi så tänkte hon att jag vänder nog efter den där bilen, något jag INTE var med på.. Men istället för o bara kasta sig runt som hon brukar så ställde hon sig på bakbenen rakt upp! Hon var alltså inte många centimeter från o stegra över, något jag fruktat sen länge o behöva uppleva (sen Esmeralda typ..)! Men hon slog inte över, istället slinter hon på asfalten när hon står där o jobbar sig så att hon nästan välter, alltså jag var inte långt ifrån marken när hon äntligen fick fäste med framhovarna, PUH! Sjukt obehagligt, helst när man typ hänger på hästens rumpa redan innan eftersom jag inte var med på att hon skulle ställa sig..

Låter kanske inte så farligt, men de var jäääkligt obehagligt och jag blev jättearg på henne! Lyckligtvis tror jag hon blev lika skärrad själv så förhoppningsvis gör hon de inte igen, jääääkla korkskalle! Vart kom den där nedrans stegringen ifrån liksom? Vad tjänade de till? Puuuh... Knäppa häst! Tur för henne att hon skötte sig superfint resten av turen, och var såå duktig när vi galopperade i paddocken väl hemma igen! Tur för henne!
Och även tur för henne att hon gick snällt förbi tjurarna idag utan o vara mongo, haha! ;)

Naej, ibland känner man att livet ligger på sin spets med dom här tokiga djuren, haha men visst älskar man dom ändå? Såklart man gör! Nåja, vad är livet utan lite äventyr ibland haha!

Puss o Kram //Carro


Förståeligt varför stegrande hästar skrämmer mig nu va?
Åtminstone okontrollerat..