Hej allihopa!
Det var ett tag sen. Ett bra tag sen faktiskt.
Jag känner verkligen ingen ork till någonting just nu, jag har en period i livet där allt går emot mig och där jag har så mycket och göra att jag knappt vet vart jag ska börja. Med tre veckor kvar till studenten känner jag en sorts ångestfylld förtjusning dygnet runt - för jag är livrädd för framtiden. I mångas ögon verkar jag vara den som har full koll på vad jag vill och hur jag ska komma dit, men jag har egentligen ingen aning. Jag hittar på något som låter vettigt, slänger in ett leende och tillslut så har jag upprepat det så många gånger att jag tror på det själv. Att bli vuxen suger.

Mitt i all ångest över skolarbete och all ångest över att jag inte presterar som jag borde kommer en sjuk jäkla ångest över den här bloggen. Jag vet inte vad jag ska skriva, och varje gång jag försöker skriva ett inlägg fortsätter det vara tomt. För vad vill ni egentligen höra av mig när jag knappt vill höra av mig själv för tillfället?

Jag behöver lite tid på mig att landa. Att bryta ihop - och att komma igen.
Ni har förändringar att vänta, och det kommer att bli bäst så.

/ Therese